Bästa svaret
Exonymer är en underbar sak. Inte.
Vad är en exonym? Till exempel kallas Finland Finland över hela världen utom i Finland. Finländarna kallar sin nation Suomi. Finland är exonym, Suomi är endonym.
Den mänskliga naturen är vad den är, exonymer kan vara nedsättande snarare än kompletterande, särskilt där det finns en verklig eller fantasisk skillnad i kulturell nivå mellan ingruppen och utgruppen. De germanska inkräktarna i det romerska riket använde ordet ” Walha ” på utlänningar de stötte på och detta utvecklades i västgermanska språk som ett generiskt namn för alla icke-germanska talare ; därifrån namnen Wallachia, Vlachs, Wallonia, Walloons, Cornwall, Wales, Wallasey, Welche i Alsace-Lorraine, och till och med det polska namnet på Italien (!) , Włochy .
I tidigare tider blev namnet på den första stammen eller byn som möttes ofta exonymen för hela folket bortom. Således använde romarna stamnamnet Graecus och kallade hela landet Grekland och deras invånare grekiska, medan grekerna själva kallade sitt land Hellas och själva Hellenes.
Ryssarna använde bynamnet tjetjenska för hela nationen (medan tjetjenerna kallar sig själva som Vainakhs, vilket betyder vårt folk i tjetjenska).
Medeltida européer tog stamnamnet Tatar som symbol för hela mongoliska förbundet (och förväxlade det sedan med Tartarus, ett ord för helvetet, för att producera Tartar), och Magyar-inkräktarna likställdes med de 500 år tidigare Hunnish-inkräktarna i samma territorium och kallades för ungrare.
Förvirring och missförstånd är ett element att tänka på när man undersöker toponymer. En annan faktor är att historiska namn ibland ändras medvetet på grund av nationalistiska eller imperialistiska tendenser att språkligt göra anspråk på ett område.
Gåten i Preussen / Ryssland har stört mig i flera år. De flesta svar här förnekar helt och hållet att mellan namnen på Ryssland och Preussen finns det varken kausalitet eller korrelation, och hävdar att det är en tillfällighet som bara händer på engelska, och som prima facie bevis erbjuder de att bland annat tyska ord för Preussen respektive Ryssland rimar inte.
Men detta är faktiskt inte sant. Det historiska tyska namnet på ryssar är ”Reussen”, som bara är en bokstav mindre än ”Preussen” (= det tyska ordet för både Preussen och Preussen).
Jag kan inte helt lösa denna fråga. Jag kan bara klia på ytan på den komplexa nätet av preussiska-ryska relationer som överskrider språkvetenskapen. Men den språkliga likheten mellan Preussen och Ryssland är redan en bra indikator på att båda världarna trasslar. Vi vet alla om kärleks- / hatförhållandet mellan Preussen och Ryssland.
Kaiser Wilhelm II i en rysk uniform, och tsaren Nicholas II i en preussisk uniform. De var kusiner och i sin korrespondens adresserade de varandra som ”Dear Nicky” och ”Dear Willy”.
Katarina den store var en preussisk btw.
Historien om de länder som ligger mellan Berlin och Moskva blir mycket enklare när man inser att alla intresserade parter utan undantag har sina egna tolkningar av historien, sina egna påståenden, sin egen propaganda och sin egen nomenklatur.
På 1400-talet etablerade Moskva-furstendömet (eller Moskva) sin suveränitet över en stor del av det forntida Rus-territoriet, inklusive Novgorod, Pskov och delar av Chernigov och Pereyaslavl-furstendömen, ofta förskjutna, utbyta med östra delar av Ryssland eller döda en stor del av den infödda befolkningen. Från 1547 antog Moskva-furstendömet titeln ”Det stora prinsippet i Moskva och Tsardom för hela Ryssland” och hävdade suveränitet ”alla Rus” ”- handlingar som inte erkänns av sin granne Polen . Detta lade grunden för den moderna ryska staten. Muskovy-befolkningen var östra ortodox och uppfann namnet ”Rossia” för den nya staten, som var den grekiska (!) Transkriptionen av Rus ”.
Men på andra sidan
Sigismund von Herberstein , ambassadör för Holy Roman Emperor i Ryssland, använde båda Ryssland och Moskva i sitt arbete med den ryska tsardomen och noterade: ”Majoriteten anser att Ryssland är en förändrad namn på Roxolania . ”
(!!)
Så det var mycket förvirring redan från början.
Ursprungligen hänvisade namnet Rus ” (Русь) till människor , regioner och medeltida stater (9 till 12-talet) av Kievan Rus ”. I västerländsk kultur var det bättre känt som Ruthenia från 1100-talet och framåt. Dess territorier är idag fördelade mellan Vitryssland , norra Ukraina och Europeiskt avsnitt i Ryssland .
En av de tidigaste skriftliga källorna som nämner folket som heter Rus ”(som Rhos ) dateras till 839 i Annales Bertiniani . Den här kroniken identifierar dem som en Germansk stam som kallas svenskarna . Enligt Kievan Rus ” Primary Chronicle , sammanställd omkring 1113 , Rus ”var en grupp av Varangians , Norsemen som hade flyttat någonstans från Östersjöområdet (bokstavligen ”bortom havet”), först till nordöstra Europa, sedan söderut här skapade de den medeltida staten Kievan.
Enligt den mest framträdande teorin, namnet Rus ”, som det finska namnet för Sverige ( Ruotsi ), härrör från en gammalnordisk term för ”de män som ror” ( rod- ) som rodd var den huvudsakliga metoden för att navigera i floder i Östeuropa, och att den kunde kopplas till det svenska kustområdet i Roslagen (roddbesättningarna) eller Roden , som det var känt tidigare.
Namnet Rus ”skulle då ha samma ursprung som finska , estniska , Võro och nordsamiska namn för Sverige: Ruotsi , Rootsi , Roodsi och Ruoŧŧa .
Det är anmärkningsvärt nog att den lokala Finnic och Permiska folk i norra Ryssland använder samma ( Rus ” -relaterat) namn både för Sverige och Ryssland (beroende på språk): alltså Veps namn för Sverige och svenska är Ročinma / Ročin , medan det närliggande Komi-språket motsvarar det etymologiskt term Ročmu / Roč betyder redan Ryssland och ryska istället.
Den danska forskaren Tor Karsten har påpekat att dagens Uppland , Södermanland och Östra Gothland i antiken var känd som Roðer eller roðin . Thomsen har därför föreslagit att Roðer troligen härrör från roðsmenn eller roðskarlar , vilket betyder sjömän eller roddare.
George Vernadsky teoretiserade om föreningen mellan Rus och Alans . Han hävdade att Ruxs i Alanic betyder ”strålande ljus”, alltså etnonymen Roxolani kunde förstås som ”ljusa Alans”.
Han teoretiserade att namnet Roxolani en kombination av två separata stamnamn: Rus och Alans. Rus var nära förknippad med alanerna under den sarmatiska perioden.
Under 1100-talet var den dominerande termen i den latinska traditionen Ruscia . Det användes bland annat av Thietmar av Merseburg , Adam av Bremen , Prag Cosmas och Påve Gregorius VII i sitt brev till Izyaslav I . Rucia , Ruzzia , Ruzsia var alternativa stavningar. Under 1100-talet gjorde Ruscia gradvis plats för två andra latinska termer, ”Ryssland” och ”Ruthenia”. ”Ryssland” (även stavat Rossia och Ryssland ) var den dominerande Romantik-språk -form, användes först av Liutprand of Cremona på 960-talet och sedan av Peter Damian på 1030-talet. Det blev allestädes närvarande i engelska och franska dokument på 1100-talet. Ruthenia , först dokumenterad i början av 1100-talet Augsburg annaler , var en latinsk form som föredrogs av Apostoliska kansler av Latin Kyrka .
Namnen på Rus ”, Ryssland och Ruthenia – Wikipedia
Preussen kallade sig själva Prūsai (tyska: Prußen, som över tiden förvandlades till Preussen; latin: Pruteni; lettiska: Prūši; litauiska: Prūsai; polska: Prusowie; kasjubiska: Prësowié). Ordet ”Prusai” kan hånas från ett vattennamn och är troligt relaterat till lit. praūsti, (tvätta ansiktet); se. också prusnas (bokstavligt: i ansiktet).
Lång historia kort: Det latinska ordet för preussen var ”Pruteni”, det latinska ordet för ryssar var ”Ruteni”. De beskrevs vid något tillfälle båda som baltiska stammar och deras endonymer hade sth att göra med vatten.
Gör detta till en utgångspunkt för att utforska likheterna mellan båda nationerna och hur de var sammanflätade.
Svar
Ord betyder bara vad andra människor vill att de ska betyda. Och med ord från Peter den store, som formellt ändrade titeln från Tsar till Kejsare , ”Jag [Peter] skulle hellre vara amiral i en västerländsk flotta än kejsare i Asien.”
(Men för att vara rättvis menade han inte det)
Ryska titlar var konstiga från början. Den tidiga ryska staten från 8 till 10 århundraden grundades och styrdes av en mestadels hednisk krigare-elit, och deras högsta härskare var chaganus eller Khagan, den högsta kejserliga titeln i den turkiska / kazariska traditionen tidigt Ryssland inspirerades av. Vi har till och med anledning att tro att titeln var i allmänt bruk under 1100-talet. Detta är den högsta graden av imperium redan.
Ryssland var mer en sammanslutning av flera semi-autonoma befästa handelsposter, som delades ut bland medlemmar i samma härskande familj: dessa underordnade härskare kallades knyazes , ett germanskt ord med samma ursprung och betydelse som den engelska kungen eller den tyska könig . Den högsta härskaren verkar ha kallats veliky knyaz eller ”Great King” också.
Det är värt att påpeka att den 11: e till början av 13: e Ryssland var ganska bra integrerat i det europeiska diplomatiska nätverket. Utländska författare, både på grekiska och latinska, talade om ”kungen av Ryssland” ( rex eller ρηγας), eller till och med om ”Rysslands kungar”, erkänner de underordnade knyazaterna som kungariken. Den ryska härskande familjen gifte sig med härskarna i Frankrike, England, Sverige och romarna: män som Harald Hardrada från Norge gjorde ett namn som kämpade i de ryska kungarnas fortsättningar på vikingan.
Om allt detta höll på skulle vi förmodligen ha hamnat i ett enkelt ryskt ”rike” ( regnum ) senare. Men två saker hände.
– Det fjärde korståget (1204). Även om Schismen tidigare mest hade hållits på religiös nivå och de diplomatiska relationerna fortsatte som vanligt, det östra imperiets kollaps fick påvedömet att tro att en enkel militär lösning var möjlig och gav latinska kungar en lätt väg för materiell vinst. Statusen för östlig kristendom nedgraderades till kätteri, och de återstående ortodoxa härskarna på Balkan gjorde att konvertera till katolicismen eller möta upprepade korståg. Även om de germansk-normandiska härskarna i Västeuropa tidigare hade sett de ryska knyazesna som familj, knappt åtskilda från sig själva, såg den nya generationen Teutonic Crusaders dem som barbarstammar som knappt skiljer sig från de baltiska hedningarna de var där för att utrota. p>
— Den mongoliska erövringen (1239–42). Rysslands plötsliga och enkla underkastelse av tatrarna eller mongolerna var något ingen var beredd på, och som tog ryska knyazes från det politiska nätet i tre århundraden.Även om den västligaste och sista stora ryska kungen ( i det moderna västra Ukraina ) accepterade en teoretisk omvandling till katolicismen och titeln rex Russiae ( under vilken han började plundra sina katolska grannar i Stora Khan, tillsammans med de återstående baltiska hedningarna ), de flesta av de andra ryska knyazates enda interaktion med västvärlden kämpade mot enstaka tyska korståg. När de dyker upp igen i västerländsk diplomati skulle de betraktas som postmongoliska hövdingar ( Prinsar / storprinser från latin Princeps eller Chief), inte civiliserade härskare.
Då var det också när en annan stor titelförändring hände. Folk antar att ryssarna tog titeln Tsar från grekerna, eftersom det var ett derivat av Caesar . Detta är bara halvt sant. Även om detta tekniskt var det prejudikat som citerades av Ivan the Terribles kyrkor, var förbindelsen med grekerna nästan bortglömd i populär användning i både Ryssland och väst. Människorna som hade kallats Tsarer under de senaste 300 åren hade varit horde-khaner, och titeln var i allmänhet inte associerad med kejsaren – för de flesta var det var jämförbar med arabiska Sultan eller persiska Shah .
Det är också därför som påvedömet och andra europeiska domstolar gradvis accepterade att kalla den ryska härskaren en tsar: de accepterade inte avledningen från kejsaren. Om de ryska hövdingarna ville bli adresserade med barbarititlar var det inget problem för den kristna påven.
Peter den store var inte den typ av man att tro på titlar – så han brydde sig inte om det gamla en – men han trodde på att kräva respekt och ändrade så titeln för att göra en punkt med Europas kansler. Alla förstod vad Imperator betydde.
Protestantiska England – som inte kände sig knutna till idén om den heliga romaren ( Katolik ) Empire hade faktiskt kallat den ryska härskaren kejsare ( Imperator ) före Peters förklaring. Detta följde prejudikatet att barbariska härskare – som Kinas kejsare, kejsaren av Marocko, kejsaren av Abessinien – var utanför de bleka och skulle adresseras som orientaliska despoter ( det hade också den avsedda implikationen att den katolska kejsaren bara var en sådan despot ). Det var Peters modernisering som motiverade England att vakna upp med att Ryssland var ett riktigt land i Europa och nedgradera sin officiella adress till tsaren.