Bästa svaret
HealthGuidance definierar kardiovaskulär uthållighet som ”kroppens förmåga att fortsätta ansträngning samtidigt som man får energi från det aeroba systemet som används för att förse kropp med energi. ” Medan kardiovaskulär uthållighet till stor del beror på anpassningen av hjärt- och lungsystemet, dvs. ökning av slagvolym (när hjärtat ökar i styrka kan det pumpa mer blod per slag), och vaskularisering (tillväxt av nya kärl) hjärt-lungsystemet ) är beroende av varandra och påverkas av andra biologiska processer i kroppen. Ta muskelsystemet för bara ETT exempel.
När vi utför aktivitet som kräver syre, även känd som aerob aktivitet, använder vi muskelfibrer av typ I och typ IIa muskelfibrer. I dessa muskelfibrer har vi mitokondrier.
Mitokondriernas roll i musklerna själva är en integrerad del av aerob energiproduktion. När vi tränar längre och mer intensivt kommer våra muskler att skapa mer mitokondrier i muskeln för att producera mer energi (kallas biogenes). Denna ökade densitet av mitokondrier i muskeln möjliggör större energiproduktion och större uthållighet.
I träningsvärlden använder vi ett antal sätt att beskriva kardiovaskulär uthållighet i intensitetssammanhang. I dina avläsningar kan du se termer som hjärtfrekvensreserv (HRR), maximalt syreupptag (VO2 Max), metaboliska ekvivalenter (METS) eller ibland är det så enkelt uttryckt som måttlig intensitet och kraftig intensitet. Låt inte dessa förvirra eller skrämma dig, de är bara olika sätt att beskriva samma sak. Som en enkel tumregel kan du identifiera att du tränar kraftigt om du inte klarar samtalstestbetydelsen, kanske du kan ge ett svar på 1 eller 2 ord men du tränar för hårt för att föra en konversation. Om du tar ner intensiteten precis tillräckligt där du nu kan föra en konversation medan du fortfarande tränar, tränar du nu på den ”måttliga” intensitetsnivån.
Svar
I simning, cardio -respiratorisk uthållighet och muskulär uthållighet gör att jag kan upprätthålla en hög intensitet under en lång tidsperiod. Dynamisk styrka, hastighet och flexibilitet krävs också för att jag ska kunna utveckla en effektiv slagteknik.
Muskulös uthållighet är en grupp muskler förmåga att fortsätta att upprätthålla kvaliteten på sin sammandragningskraft under en tid medan du arbetar. Vid simning av frontcrawl upprepas samma arm- och benåtgärd ständigt, därför krävs en hög nivå av muskulär uthållighet för att undvika trötthet vilket kommer att leda till försämrad stroke. Det är viktigt att upprätthålla en effektiv, strömlinjeformad stroke för att minska drag och låta mig röra mig snabbt genom vattnet. Det är viktigt för mina armar och ben att kunna generera en hög effekt under simtiden för att min prestanda ska bli effektiv. När jag får muskeltrötthet finner jag att mina höfter sjunker i vattnet och benen drar bakom och orsakar motstånd och saktar ner mig. Jag kan också generera mindre kraft för varje slag när jag tröttnar. Detta innebär att min totala hastighet saktar ner och också betyder att jag måste ta fler slag för att avsluta en längd, vilket gör min teknik mindre energieffektiv.
Kardio-respiratorisk uthållighet är hjärt-andningssystemets förmåga (hjärta och lungor) för att förse kroppen med tillräckligt med syre när du tränar. Ju starkare mitt hjärta är och ju större min lungkapacitet är, desto bättre blir min kardiovaskulära uthållighet. Detta kommer att göra mitt hjärta och lungor mer effektiva när det gäller att tillföra syre till musklerna under en långvarig period, vilket minskar effekten av syrgasskuld på min prestation. Ju bättre min kardiovaskulära uthållighet, desto längre kommer jag att kunna simma innan syreskuld har en märkbar inverkan på min prestanda. När syreskulden påverkar min prestation under distanssimning känner jag andfåddhet och detta får mig att andas oftare, vilket stör flytet i mitt slag. Jag tycker också att min andningsteknik är sämre, eftersom jag lyfter huvudet rakt ut ur vattnet snarare än att vrida det åt sidan, vilket orsakar störningar i flytningen av mitt slag.
Kraft, flexibilitet och lemhastighet i mina armar och ben bidrar alla till hur snabbt jag kan simma. Kraft är viktig eftersom ju större kraft mina muskler kan utöva på vattnet desto snabbare kan jag simma. Limbastighet är förmågan att snabbt flytta en enskild lem (arm eller ben). I simning hjälper extremiteten i armarna i benen att generera mer kraft i varje drag eller spark så att du simmar snabbare. Bra rörelseomfång i axelleden kommer att göra det möjligt för oss att nå en bättre räckvidd framåt vid varje slag och därför kunna dra tillbaka med större kraft så att vi kan simma snabbare. Det kommer också att öka slagfrekvensen och låta mig simma snabbare. Bra rörelseomfång i höfterna gör att vi kan sparka med mer kraft och öka hastigheten på vår spark.
Många färdighetsrelaterade aspekter av kondition är avgörande för att jag ska kunna simma effektivt.
Koordinering är avgörande när jag simmar framåt för att upprätthålla en flytande stroke. Jag måste samordna mina armarnas rörelse så att en arm börjar dra när motsatt arm avslutar sitt drag. På samma sätt är benrörelsen så att det vänstra benet är vid sin högsta punkt i vattnet, så att det högra benet är som lägst. Koordinering krävs också så att arm- och benrörelser är kontinuerliga, utan störningar.
Balans är avgörande för att hålla min kropp i rätt läge i vattnet. Effektiv frontcrawl-teknik ska se att kroppen roterar 45 grader åt vänster och höger om en position horisontellt mot vattnet med varje armdragning. Balans krävs för att undvika överrotering vilket skulle störa flyt och tidpunkt för mitt slag.
Rörlighet är viktigt vid tumlvarv i slutet av varje längd. Jag måste flytta min kropp snabbt till olika positioner, flytta från en platt utsträckt simningsposition, till en snäv tuck för att vända, sedan tillbaka till simningspositionen efter svängen.
Mental kondition spelar en viktig roll i långdistans simning. Att hantera mina känslor är viktigt så jag är på den bästa upphetsningsnivån före en föreställning. Motivation och beslutsamhet är viktiga faktorer, särskilt när jag kommer till de senare stadierna av ett dopp när jag känner mig trött. Simmare som är mer motiverade och beslutsamma är mer benägna att fortsätta arbeta hårt när de blir trötta. Jag tycker också att mental repetition hjälper mig att förbereda mig för denna punkt. Jag upptäcker att om jag har förberett mig för denna punkt där jag blir trött i mitt sinne har jag en större beslutsamhet att hålla min intensitetsnivå hög. Om min upphetsningsnivå var för låg skulle min nivå av motivation och beslutsamhet vara låg. Min upphetsningsnivå kan också vara för hög före och under en föreställning. Detta kan leda till att jag är väldigt nervös och i extrema fall visar fysiska tecken som tung andning och skakningar. Detta slösar bort energi i onödan, så det är viktigt att min upphetsningsnivå är på en optimal nivå. Koncentration är viktig eftersom en simdistans varar under en lång tidsperiod och en förlust av koncentration kan leda till att jag inte fokuserar på några av de finare punkterna i min teknik som vinkeln för min handinmatning och andningsmönster.
Jag hoppas att du fick ditt svar 😊