Bästa svaret
Hej, presentatören har rätt. Men så långt den faktiska korrigeringen förväntas, med tiden har vissa stavningar ändrats. Liksom favör användes tidigare men nu är det favör osv.
På samma sätt har människor lockat sig mot den brittiska accenten och accepterat förändringen genom att acceptera samma stavningar och accenter.
Så det är svårt att separera vilket som är rätt eller det bästa alternativet att använda vid vanlig användning.
Svar
Teknik förändrar sättet vi alla arbetar på, men en sak kommer att stanna alltid kvar, vem vi är som människor, mänsklig interaktion och vad vi står för.
Så småningom verkar internet- och mobilteknologi subtilt förstöra meningsfullheten i interaktioner vi har med andra och koppla bort oss från världen runt oss och leder till en överhängande känsla av isolering i dagens samhälle. Istället för att spendera tid personligen med vänner ringer vi, sms eller chattar bara dem. Det kan tyckas enklare, men i slutändan slutar vi se våra vänner ansikte mot ansikte mycket mindre. Tio texter kan inte ens börja motsvara en timmes tid att chatta med en vän under lunchen. Och en smiley-uttryckssymbol är söt, men den skulle aldrig kunna ersätta ett av dina bästa kompisers öronvittna flin och leende ögon. Ansiktstid är viktig, människor. Vi måste träffas.
Som presentatör vill du alltid känna din publik. När du presenterar för hundratals publikmedlemmar vid ett stort evenemang måste du vara mycket väl förberedd med grundidén. Att lyssna på en presentation under en längre tid kan vara en svår process. Om föredraget inte engagerar deras uppmärksamhet kommer publiken att känna sig distanserade från samtalet, börja tappa koll på informationsflödet och så småningom misslyckas med att absorbera dina idéer och insikter.
Publiken består av enskilda personer. Konsten att lyckas med offentligt tal är att prata med en publik som om du pratar med en person. Att verkligen ha en inverkan på din publik, att verkligen få kontakt med dem på en personlig nivå och få dem att engagera sig i det du delar med dem är måttet på framgång med att tala offentligt.
När vi pratar med någon individuellt det finns saker vi gör som hjälper oss att få kontakt med den andra personen, till exempel:
Att få ögonkontakt inför dem och ställa frågor som berättar historier som ler och använder gester