Bästa svaret
Jag antar att du menar 10-koden, som i 10–4 bra kompis …
10 koder varierar från stat till stat och till och med stad till stad. I allmänhet finns det inte en 10-kod för rån specifikt. Det närmaste (kom ihåg att detta kan variera) är 10–31 brott pågår. Vissa platser kan ha en kod för rån.
En sista anmärkning är att när digital kommunikation växte ut och du kunde räkna med en tydlig signal och kryptering om du behövde det, blev trenden mot vanligt språk på radion . Så sändningen kommer bara att säga ”alla enheter rån pågår på huvudgatan 1010”.
Svar
Koderna varierar beroende på region och jurisdiktion, vilket är en anledning till att många avdelningar har kommit ifrån använder dem. Alla listor du får måste skräddarsys efter den avdelning du lyssnar på. Följande lista är ganska lik den vi använder på min avdelning och som andra poliser använder i min region.
Förstå att den genomsnittliga polisen eller avsändaren inte kommer att ha memorerat majoriteten av dessa. De flesta av de här sakerna brukar bara användas som vanligt tal. Andra används lätt felaktigt för enkelhets skull. Till exempel är 10–32 en som polisen här vet och det betyder att ”subjektet är beväpnat.” Vi brukar dock använda det mer som ett substantiv som hänvisar till en pistol. ”Han har en 10–32.” Det är dumt, eftersom ”pistol” är lättare att säga än 10–32, men ”pistol” kan gå vilse i statiken på radion, och ”10–32” får allas uppmärksamhet. ”10–79” betyder ”ringa till coroner”, men vi använder det ungefär som coronerns radioanropssignal. Så vi kan, överflödigt, säga ”Ring 10–79 till den här scenen.”
För några av koderna i den här listan använder min region helt olika betydelser. Jag ser att ”10–60” på den här listan betyder ”gängrelaterat.” För oss betyder det ”Jag är i området.” Så om jag skickas ut för att leta efter en misstänkt som ska vara till fots i ett visst område, när jag kommer till det området och börjar leta, meddelar jag på radion att jag är 10–60. p>
Eftersom de flesta av dessa koder inte används och folk inte känner dem riktigt, kanske jag känner till en eller två poliser som har använt dem för att röra med nya sändare. Jag kanske har känt en polis som, när en ny sändare arbetade, tyckte om att komma på radion, ringa sändningen med en upphetsad och panikröst och sa ”10–36! 10–36! ” Efter en lång paus (för att fumla efter fuskarket med 10 koder) skulle den andfådda och irriterade avsändaren berätta polisen vad klockan var.