Bästa svaret
Pepsinogen är den inaktiva föregångaren till pepsin.
Vissa enzymer, som pepsin, har en ”zymogen” -form. Vanligtvis utgör detta ett antal extra aminosyror på polypeptidkedjan som måste klyvas för att proteinet ska mogna till dess aktiva enzymform. När pepsinogen väl har klyvts blir det pepsin.
Denna typ av reglering är vanligt i utsöndrade enzymer, särskilt proteaser. En anledning är att det gör att enzymet kan tillverkas på en plats och användas på en annan, utan att göra någonting som det inte borde vara på väg dit. Pepsin kan lika enkelt bryta ner proteiner inuti den levande cellen som gör det, så cellen gör pepsinogen, vilket är pepsin med en säkerhetsbrytare. Efter utsöndring från cellen kan den skyddande ”taggen” avskäras och enzymet sättas på. Men nu är det i matsmältningens lumen, där det inte kan skada friska kroppsceller (som skyddas av slem och epitelceller).
Ett annat exempel på sådan reglering är fibrin och fibronogen. Fibrin är ett protein som är involverat i hemostas eller blodproppar. Det hjälper till att bilda täta blodproppar på platsen för blodkärlskada. Naturligtvis skulle vi inte vilja att fibrin skulle gå runt och orsaka blodproppar fritt, för det kan orsaka hjärtinfarkt, stroke och all slags ischemisk skada. Det är därför det har utvecklats med en säkerhetsbrytare; fibrinogen är rikligt överallt i blodomloppet, men det blir bara proteolytiskt bearbetat (klyftat) till fibrin när och var det behövs, som svar på blodkärlsskadessignaler.
Svar
Båda enzymerna är endopeptidaser (proteolytiska enzymer) dvs smälta proteiner i matsmältningskanalen. De hydrolyserar proteiner till peptider, proteoser och peptoner. Men deras verkningsställe och produktion är olika.
Pepsin utsöndras av huvudceller i magslemhinnan (mage) och hydrolyserar proteiner i magen där miljön är sur på grund av frisättning av HCL.
Trypsin frigörs i tolvfingertarmen genom bukspottkörteln (tränger in via hepatopankreatisk kanal i tolvfingertarmen) där miljön är alkalisk.
Båda frigörs som proenzymer (zymogener) i form av pepsinogen och trypsinogen och aktiveras sedan av HCL respektive enterokinas (utsöndras av tarmkörtlar).