Bästa svaret
Det betyder ”hej min vän” om det går direkt.
Det används nästan aldrig i nuvarande franska utom när någon försöker sälja något till dig och inte är din ”riktiga vän”, som ”bonjour-kocken” som betyder ”hej chef”, att du kommer att höra inuti Doner Kebabs för att uppmuntra sympati.
För om du inte är vän med någon i den franska kulturen, säger du traditionellt (… kallt, skulle andra säga) då med respekt ”Bonjour Madame / Monsieur” för ”Hej kära fru / herr”.
Om du verkligen är vänner, säger du bara bekant ”Salut! Ca va?” ou ”Bonjour! Ca me fait plaisir de te voir! Ca fait longtemps, comment tu vas?” för ”Hej! Det har gått ett tag, hur mår du?”
Jag svarar på denna fråga med detaljer eftersom jag är i det hemliga hoppet än att en av min marockanska bästa vän kommer att snubbla på det en dag, kom ihåg mitt leende varje gång han sa ”bonjour mon ami” till mig och skratta :): det är ibland fantastiskt att ha en vän som betonar saker mer än vad traditionell franska har lärt franska människor. Hej framtida Amine! Ring mig!
Svar
Frasen Fous-moi le camp är ett härligt exempel på vad som är ibland kallad ”etisk dativ” (för vilken jag hittar denna definition på Merriam-Webster-webbplatsen : ”en daglig användning av dativen för ett pronomen för en person till vem det tillskriver en vag oro med frågan i fråga ”). Ett annat, mindre salt exempel är: Mange-moi la soupe , med kraften” Ät din soppa nu, det finns en kära. ”
När det gäller versionen Fous-moi le con , jag misstänker att det är en felbeskrivning, som redovisas i Oliver Howes svar: ”Frågan belyser svårigheten hos många engelsktalande att skilja mellan ljudet av nasaliserad o och nasaliserad a på franska. ”
Fous-moi le camp får en att tänka på Fous -moi la paix (= ”lämna mig f ** k ensam”). TLFi-post ger exempel på både foutez lui la paix och foutre le camp från samma år (1790). Det personliga pronomenet är mer meningsfullt i det (”Lämna mig i fred”); troligtvis lånades den av den andra (”Gå härifrån … för min skull”).
När det gäller hur foutre kom till används på dessa sätt har jag uppfunnit följande konton.
- Gamla franska hade ett ord bouter vilket betyder ”hit, push , tryck, slå om; put, place, ”(se post i Godefroi ). Det var ett ganska vanligt ord till och med 1600-talet. Nu skulle ett kommando som Boutez-moi la paix (= ”Ge mig fred, ge mig fred, skicka fred på min väg”) skulle ha varit perfekt meningsfullt (dock Jag minns inte att jag någonsin har sett en instans av det). Ersätt Foutez för Boutez , och ljudet är väldigt lika, men uttrycket är nu mer humoristisk och möjligen mer eftertrycklig på grund av det obscena bytet. Därefter kommer den andra personens singularform fous att användas när det är lämpligt.
- Jag antar att för fous le camp , det ursprungliga uttrycket var fuis le camp (= ”Fly lägret!”). Även här var foutre en humoristisk-eftertrycklig-obscen ersättning för det ursprungliga verbet fuir. ( moi , som föreslagits ovan, lades till senare.)
Jean-Louis Curtis har en berättelse (ingår i La France mépuise [1992]) som presenterar uppfattningen att i efterdyningen av 1968 användningen av olika vulgära uttryck som de med foutre blev mycket mer generaliserat. Det kan mycket väl vara sant.
Jag är glad att hitta hela konjugationen av foutre som tillhandahålls på WordReference.com .