Varför orsakar regn att vissa människor känner sig ledsna?


Bästa svaret

Men In Black II berör detta.

Agent K: När du får sorgligt det verkar alltid som regn . Laura: Massor av människor blir ledsna när det regnar ! Agent K: Det regnar eftersom du re sad , baby.

Men allvarligt, det finns några anledningar till att du kan bli ledsen när det regnar.

  1. Du är instängd så att världen känns mindre.
  2. Allt ser mörkare ut, vilket kan kasta bort dina naturliga rytmer och få dig att känna dig trött.
  3. Bristen på ljus kan få dig att äta mer, speciellt om du är uttråkad.
  4. Du får mindre D-vitamin, vilket påverkar dina serotoninnivåer.
  5. Du lider av SAD (Seasonal Affectness Disorder), som händer med minskad ljus- och sol exponering.
  6. Det förändrar din rutin och tvingar dig att sakta ner när du går, när du kör, när du förbereder dig för att gå ut, trots du vill fortsätta ditt snabba liv.
  7. Du förväntar dig att allt ska vara detsamma, men då regnar det och ingenting ser ut som när solen sken. g.
  8. Allt kan bli smutsigt, lerigt, illaluktande och grovt.
  9. Du tittar på en naturlig cykel som spelar ut och det tar fram din existentiella sida.
  10. Det upprepade ljudet från regnet försvinner dig i ett avslappnat tillstånd, men det kan få dig att vända inåt och tänka på de saker du har undvikit att tänka på.

Men en få studier (inklusive en i Independent) fann att r litet väder gör dig inte ledsen om du inte har SAD. Allt annat är en fråga om perspektiv, förändrar dina förväntningar och saktar ner lite.

Svar

En del av mig vill säga att det skulle vara helt värdelöst att be någon om ett svar , eftersom vi bara behåller den information som vi tycker resonerar djupast hos oss personligen. Vi kunde alla prata oss blåa i ansiktet, och faktum skulle fortfarande vara att du känner dig deprimerad. Att det inte har förändrats under de fem eller tio minuter du tog för att läsa detta.

Saken är att depression är annorlunda för alla. Oavsett om det är en kemisk obalans i hjärnan eller det liv du lever som ger dig efterverkningarna av en dålig tid, är det fortfarande en tung börda att bära under en dag. Du letar efter ett enkelt sätt att bli av med det. Men som med alla sinnesfrågor försvinner inte dessa saker inom en timme. Du kan inte befria havet från dess hajar på en dag. Du kan inte heller ta bort en storm på en sekund. Dessa saker tar tid. De tar förståelse. Inte av själva sjukdomen utan av dig. Ditt sinne är så upptagen med att skämma bort dig och terrorisera dig för att du inte är vad du tycker att du borde vara i ögonen på de omkring dig, att du helt glömmer vem du är. Du glömmer att du är människa, att du gråter, du skriker, skrattar och gör ont, precis som vi andra. Jag kan inte ge dig ett direkt svar eller ett enkelt livsbrytande hack som omedelbart ger dig en bättre väg till mental hälsa. Om jag ska vara så djärvt ärlig tror jag inte att någon här gör det. Det mest vi kan erbjuda är vad vi vet eller tror att har fungerat för oss under vägen. Min inmatning är helt enkelt den här: Se för dig själv efter svaren du inte kan söka utan. Det som fungerade för mig är att förstå att jag är människa. Att ingen är tänkt att vara stark för alltid, att även kungar kommer att sörja förlusten av vad de ansåg var viktigt för dem. Att även gudarna i våra biblar och i våra berättelser lidit mörkret likväl. Du kan och kommer att hitta stöd här, min vän. Men de svar du söker kommer inte lika lätt som gryningen. Det är dags att sluta slå dig själv tills dina nävar är blodiga från ditt eget självhat och känslor av lågt självvärde.

Ta dig tid att sitta ute och känna solen. Att tänka. Inte om allt du gör fel, eller allt som du misslyckas med. Men av alla saker som gör dig till den du är. Alla saker som gör dig mänsklig. Alla människor som inte skulle lämna när du bestämde dig för att prata. Be någon att sitta bredvid dig, eller sitt ensam om du föredrar det. Vad som än hjälper dig under de lugna reflektionsmomenten.

Jag vet inte om det har hjälpt alls, men jag vet att det finns en främling långt borta och hoppas på bara de ljusaste morgnarna och den mest nätter under de kommande dagarna av ditt liv. Vem vet att du är människa och har tro på dig, oavsett hur dyster framtiden kan verka.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *